Isglassen

Nu mår människan bra.
Köper blandfärs och tacoskal och coca-cola till barnen och tittar på sista-minuten-resor till solen.

Nu mår människan bra.
Tycker dagen är underbar trots att himlen är grå och livspartnern har mens.

Nu mår människan bra.
Känner att februari inte är så mörk och lång som det verkar.

Nu mår människan bra.
Tar en isglass trots att det bara är onsdag men man måste unna sig något ibland för man vet aldrig hur länge man lever och när man ligger där på sin dödsbädd kommer man ångra sig för man inte tog den där isglassen den där onsdagen när man skulle unna sig något extra.

Masken

Då var det dags igen för lite mer så kallad poesi. Eller kalla det vad du vill. Ord, kanske. Kommentera gärna. Hur tolkar du texten, var får du får känsla är det jag vill ha svar på. Här kommer orden:

Det är för mycket information i huvudet.
Det behövs maskar som kan äta upp det mest oväsentliga i hjärncellerna. Som en psykologisk dusch.

Maskarna blir fetare och fetare för varje dåligt samvete dom äter upp. Dom gläds åt våra misslyckanden. Dom kalasar i sig varje ond händelse som de vore på kalas. Skålar och skrålar ihop.

Människan hör maskarna skava i huvudet. Dom tränger sig fram genom ångestens berg och dalar. Maskarna rensar ut. Tar smällen.

För det dåliga samvetet kan inte bara försvinna helt plötsligt.
Ångesten och skuldkänslorna måste verka ut i sin egen takt.
Det är bara masken som bestämmer hur lång tid det ska ta.

Pyssla med Kanske Älskling

Idagens upplaga av Falu Kuriren kan man läsa om Kanske Älskling.
En viss herr Johansson avslutar artikeln med orden "Det är mysigt att sitta och pyssla, säger Peter Johansson." Så var man pysselkung också. Wiiihooo!

Läs hela artikeln här.

Det skulle ju va dans

Patrik hade den goda smaken att ta den här bilden. Fin bild farbror Björn!

Nytt med Kanske Älskling

Nu har det fantastiska bandet Kanske Älskling släppt skivan/demot "Järnet". Den innehåller sju låtar varav tre nya och fyra "gamla" som är inspelade på nytt med verkliga trummor.

Gå in och lyssna och ladda ner låtarna på våran myspace. Bilden föreställer skivomslaget.

Jag är en vimmelbild

Fan också. Nu är man en vimmelbild också. Jag fattar inte varför jag måste se sådär klämtjeck ut hela tiden. Jag ser ut som en söderkis låter. ”Tjeeiiinare tjeeiiinare”
Tjofadderittan lambo liksom.

(Bilden har jag snott från Dalademokraten.se)

Lycka

Bilden föreställer bob hunds live-skiva på...vinyl! Den är så snygg och så bra! Lyckan är total i det Johanssonska hemmet.

PS. Funderar på att tatuera in bob hund-loggan på foten. Som en symbol för att det var dom som fick mig att lyssna på musik mer på allvar. Dom fick mig att sälja min East 17-skiva. Tack.

Kommentera mera!

Av någon anledning var den här bloggens kommentatorfunktion avstängd. Men inte längre. Nu kan alla kommentera. Och gör det gärna; alltid kul att få feedback både positivt och negativt

Ett möte med en namnlös

En tjej tittar på mig och formar ett hej på sina läppar. Jag rycker ur iPod- hörlurarna och vi börjar prata. Det är ju Carro från Skåne tänker ja. Hej va kul att se dig, hur är läget. Men Carro från Skåne pratar inte så mycket skånska. Konstigt.

Oj! Har du blonderat dig och skaffat kort hår, du var ju en långhårig brunett sist jag såg dig.

Carro från Skåne har flyttat till Växjö. Nej, du pluggar ju i Falun.

Och då kommer känslan, den smygande känslan. Fan, det är ju inte Carro från Skåne jag pratar med. Det är någon helt annan person. Nu har jag två val. Ska jag avslöja mig eller ska jag spela med? Jag spelar med.

Vi slår ihjäl några meningar och tillslut förstår jag vem det är. Jag vet inte vad människan heter men vi har träffats hos ett par som bodde i Falun för ett tag sen.

Ja hej då, då. Vem du nu var. Och jag som alltid brukar vara mallig att jag är så bra på att komma ihåg namn.

Jag tror den namnlösa träffat-precis-på-stan-tjejen förstod att jag inte fattade ett smack. Jag nästan såg det på henne, nästan såg det på mig själv. Men jag blev impad av mina oanade skådepelartalanger.