Masken

Då var det dags igen för lite mer så kallad poesi. Eller kalla det vad du vill. Ord, kanske. Kommentera gärna. Hur tolkar du texten, var får du får känsla är det jag vill ha svar på. Här kommer orden:

Det är för mycket information i huvudet.
Det behövs maskar som kan äta upp det mest oväsentliga i hjärncellerna. Som en psykologisk dusch.

Maskarna blir fetare och fetare för varje dåligt samvete dom äter upp. Dom gläds åt våra misslyckanden. Dom kalasar i sig varje ond händelse som de vore på kalas. Skålar och skrålar ihop.

Människan hör maskarna skava i huvudet. Dom tränger sig fram genom ångestens berg och dalar. Maskarna rensar ut. Tar smällen.

För det dåliga samvetet kan inte bara försvinna helt plötsligt.
Ångesten och skuldkänslorna måste verka ut i sin egen takt.
Det är bara masken som bestämmer hur lång tid det ska ta.