Och här ska man jobba i höst...

Partyglass

Dagens inköp

Stol att ha på Roskilde! Med parasoll och allt - jag som inte gillar att gassa i solen kan gömma mig under den.

Vikafirande

Midsommar firas ju bäst i Dalarna, säger de som vet.

Förra året var vi och bevittnade minst sagt patriotiska firanden i Svärdsjö. Den här gången drog vi till Vika. Det var kallt, men allsångsledaren var väldigt entusiastisk.

Orsaflickan, som är något av en midsommarfirandeproffs, gav Vikafirandet 2,5 midsommarstänger av 5 möjliga. Vi tycker båda att Svärdsjö var bättre.

Vikafirandet visade upp ett ganska magert tåg. I Svärdsjö var det oändligt pampigt.

Här är bildbevisen från Vika:

Tåget, spelandes Gärdeby gånglåt.

Vikagubbar vid lottostånd.

Jackan som kom tillbaks

För två somrar sen så träffade jag Marit Bergman och gjorde en intervju med henne. Vi satt i hennes loge bakom Dalhalla efter en otroligt bra konsert i kalkbrottet.

Jag var jättenervös. Men allt gick jättebra. Hon var hur trevlig som helst.

Jag tackade för mig och vandrade upp till bilen. När jag kom fram till Falun märkte jag att jag hade glömt min radiojacka i hennes loge. Bummer.

Nästa dag ringde jag Dalhalla och de lovade att skicka ner jackan till Falun till Dalarnas museum där jag kunde återfå den mot beskrivning.

Jag ringde museet, ingen jacka. Jag ringde igen, fortfarande ingen jacka. Okej tänkte jag, den har väl kommit bort någonstans på vägen (Söderås, Bjurs?).

Tiden gick. Det regnade, snöade, det var 20 minus. Sverige vann säkert någon viktig match. Löven bleknade och blev så småningom gröna igen.

Men plötsligt idag. Receptionist-Gun på jobbet satte en lapp i näven på mig. Dalateatern hade ringt och hade en SR-jacka som det stod mitt namn på och hade ringt till oss för de antog att jackan tillhörde någon av oss. Bingo! Alla rätt! Glad påsk! De hade städat ut i kostymförrådet och där hade jackan bott under två års tid.

Jag hade uppfattat allt fel, blandat ihop museet och teatern. Det är svårt när nästan alla namn innehåller "dala" förstår ni. Dalahäst, dalateater, dalaradio, dalanytt, dalskida, dalafjällen osv.

Så efter jag nästan gått vilse i teaterns lokaler fick jag tillbaka jackan. I samma kondition som jag lämnade den. Den innehöll en gul ihopknycklad servett, hamburgepapper samt en gammal inträdesbiljett till björnparken i Orsa. I morgon är det nypremiär för jackan.

Vuxenpoäng?

Jag är gräsänkling. Inte så värst kul... Sambon är på kurs, inte med Kurt, men dock med en massa unga lärare. Utsikt från fönstret och allt!

För övrigt på Cabinstreet:

Jag har köpt en cykel, en hjälm och ett fint lås. Hur många vuxenpoäng får jag då?

En gammal Cresent av en gubbe i Hosjö, jag prutade ner den en hundralapp.

Bildbevis:

Å de regnar å regnar

Lyxfrukost med regn utanför

Ett inlägg till dig

Det är märkligt. Man blir mest ledsen över det mest självklara. Det som kommer hända oss alla. Att dö.

Farmor kastade in handduken i onsdags. Kastade och kastade, det var en ganska stillsam död. Det senaste halvåret har allt gått fort, minnet har svikit henne, likaså hälsan.

Det har varit rena berg-och dalbanan de senaste dagarna i min familj. I lördags; bröllop och dans med hela familjen, igår nattsvart. Men det är väl livets egna balanssystem som sköter om det där. Det måste vara lika mycket glädje som sorg i livet.

Igår när jag tänkte på farmor hela tiden så kom jag fram till en sak. Hon skrattade alltid, var alltid glad. Bemötte alltid oss barn med ett leende och värme. Jag tar med mig det där leendet, att möta folk med glädje, någon slags grundläggande respekt.

Hela livet hjälpe min farmor andra. Någon slags dygnet-runt-välgörare. Som Astrid Lindgren diktat så fint i "Fattig bonddräng": Nu får du VILA UT

Älskade farmor, tack för allt! Du är saknad av mig och av alla

(Syster Elin har plockat fram en fin bild!)

De sa JA!

Syster Carina gifte sig i helgen med sin Erik. Här kommer en textsammanfattning i punktform.

* Mormor, 93 år, var coolast på festen och tog några danssteg med rullatorn. Jag trodde aldrig att jag skulle få dansa med min mormor in på nattkröken, dessutom med en öl i näven.

* Carina och Erik sa ja i kyrkan. De var otroligt vackra så jag började grina när de kom i kyrkan. Syskonbarnen var så söta, men vita klänningar som min mor gjort.

* Hela familjen Johansson dansade disco på festen, första gången vi dansat tillsammans. Fantastiskt kul. Och vuxenpoäng.

* Jag blev slagen i huvudet med en kudde tre gånger under natten. Det var sambon i överslafen som ville få tyst på mitt snarkande.

* Talet gick hem och även sången. Jag var helt slut efter mitt framträdande.

* Jag och sambo dansade loss och chockade publiken. Det blev någon slags dans från en film som jag inte kommer ihåg vad den heter.

* Jag kom fram till att Micke ser ut som Filip Hammar och en annan av gästerna ser ut som Ross i Vänner. Knappt någon höll med.

Det här var nog den roligaste kvällen på länge! Hela familjen samlad runt ett kärleksbudskap: giftemålet.

Bilder kommer.

Korv!

Maria på Korvan i Stenungsund. Notera Glenns glas i bakgrunden