Bananlåda

Idag börjar Cabinstreet med en ny etikett: The Sambo Sessions.
Under den etiketten rapporteras den nakna ocensurerade sanningen om sambolivet!
Idag: vi flyttar in och letar leppsyl.

Våran bostad består av tusentals prylar som inte vet vart dom ska ta vägen. Vi flyttar mest runt dom, men i bland hamnar dom rätt.
En typisk konversation kan låta så här bland alla lådor.
M: Peter?
P: Ja.
M: Har du sett min blåa lypsyl?
P: Öhh...jaa. Kolla under sängen?
M: ???

Sambobobobo. Bo

Min favorithyllrad.

Våran tredje sambomedlem. Bananlådan. 

Nu håller sambon på att göra nyårsmiddag till oss. Det ni! HA!

Hellman är tillbaks

Jakob Hellman förgyllde decemberkalla Falun med fem låtar, bland annat Vara Vänner där han glömde av texten... 

Sista bilden är tillsammans med Hajen och Elias i en rörig version av Fairytail of New York. 

Vilken kväll det blev!

Just nu: julallsång med Jakob Hellman

Finkultur på juldagen

Repris av Paradise Hotell, julen är räddad!

Hemma!

Vänta vänta vänta...

Sverige i december

Bildbevis: julgran

Dan före dan

Dan före dan!

Nej ja vet, det är inte julafton i morgon. Men dock hämta hem sambo-dagen. 

Ja då var det ensamma livet i den stora lägenheten över. Måste erkänna att det har varit ensamt i bland. Särskilt när hösten kom och det blev mörkare ute. Ingen att ta emot mörkret med liksom. 

Nä två ska man vara! 

Så idag är det stora förberedelsedagen, jag tjuvstartade redan igår med att göra 5369 köttbullar. 

Idag så har jag:

Köpt en ny router, köpt a-fil, städat, skurat, gjort rent, andats in för mycket rengöringsmedel, huggit en gran (nja...köpte en gran!), klätt granen, kommit på att grandoften är doften av julen, tagit reda hur långt tid det tar att köra till Arlanda, tänkt på att köra försiktigt i morgon i halkan. 

Ja nu är det bara en sak som fattas: the one and only... Orsaflicka!

Snart i en falustad nära dig. 

Tårtanton talar ut

För några dagar sedan upptäckte jag att jag känner den person som kastade en tårta på kungen.
Allt som har med våran svenska konung är väldigt komiskt tycker jag. Kungen är egentligen en helt vanlig Svensson. Han skulle antagligen gå mer i mysbyxor än kavaj om hade fått välja liksom.

Så bara för Cabinstreets läsare: Karl-Anton talar ut om tårtattacken!

Hur kom du på idén att kasta en tårta på kungen?
Det var jag och några vänner som kallades tårtkastarligan av massmedia, vi var ganska lugna killar i övrigt som ville skojja till det lite på ett ok plan.

Va var det för tårta?
En gräddtårta med jordgubbar på.

Hur förbereder man en tårtattack?
Mycket pepp talk, lugna ner sig aningen och tänka rationellt. Ingen alkohol/droger givetvis.

Varför just kungen?
För att han verkade ett lämpligt mål, kan ta skämt och tyckte att han verkade ha det trist därute på Drottningholm.

Va sa han?
Inte så mycket på själva tillfället, men han skrattade mest efter vad jag har förstått.

Va hände efter kastningen?
Säpokillarna brottade ner mig och gjorde någon form av ninjalås på min arm samt släpade in mig i en svart bil. Jag gjorde inget motstånd och log mest åt hela situationen.

Va blev det för rättsligt efterspel?
Häktet en dag, fick åka hem sedan. Högmålsbrott var domen och fick böta 3000 kronor.

Ångrar du dig?
Inte för själva handlingen, dock blev mina föräldrar lite besvikna och det är jue inte roligt, eftersom jag har en bra relation till mina päron.

Tack Karl-Anton. Enligt källor så är det bara Karl-Anton och Jacob Johan Anckarström som blivit dömd för högmålsbrott.

Aftonbladet intervjuade Arne som stod i folksamman under attacken, han bad kungen om ursäkt efter attacken, på Varbergs vägnar.

Dover i provhytt

Billy har ny dator

Ett tal för köket, bland annat

Jag blir alltid inspirerad av Blondinbellas blogg.
Hon lyckas jäkligt bra med vissa saker. Till exempel att visa upp sitt perfekta liv. Det är hämtlunchar med bästisar, det är tidiga julklappar av pojkvännen och det är produktplaceringar överallt. Och vimmelbilder från olika premiärer. Hon är den som många vill vara. Hon är framgången själv i den världen. Hon posar på varje bild. Alltid den fina fasaden som visas upp för i bloggvärlden vinklar vi själva hur vi vill att andra ska uppfatta vår verklighet.
Som sagt, jag blir inspirerad, att göra tvärt om.
Mitt indiehjärta slår och slår va det väl någon som sjöng liksom.

När jag stegade ut från jobbet strax innan 10 i morse så var det nästan mörkt. Jag har aldrig sett ett sånt gråmörktmulet molntäcke över Falu stad.

Strömadaptern till min raouter har lämnat in. Ger inte ifrån sig ett volt. Detta innebär att det inte finns något trådlöst nätverk här hemma. Och då får man sitta med sin bärbara dator i köket istället. Och det är riktigt trevligt att sitta bredvid vid bänken i köket och blogga. Kaffekokaren puttrar bredvid och bakom ryggen väntar disken. Ja detta borde jag göra oftare. Det nya svarta liksom; köket!
Ja det var en glimt ur mitt lilla liv. Från och med söndag är jag sambo på riktigt. Då börjar ett nytt kapitel i livet. Jag längtar!

Jesus egna försvarstal

För första gången i världshistorien tänkte jag diskutera religion på den här bloggen. Hoppas ni ids läsa, ni andra är kan trycka på backknappen.

Bara en gång om året är det ok att kalla sig troende, kristen, wannabekristen, bekänna sig som medlem i något kristet samfund. Bara en gång om året är det ok att gå i kyrkan utan att folk tittar snett och säger ”jaså du är sån du”. Det är nu det är ok.
När många lämnar kyrkan och tycker det är heltokigt att tro på en lustig figur som kallas Gud så är det helt plötsligt ok att fira jesu födelse på jul.

Då kan vi skriva under på att kristendom kanske är en ok sak att ha att göra med ändå. Men så fort vi slänger ut julgranen och går med julklappspappret till återvinningscentralen så säger vissa: ”gå i kyrkan, nej för fan”.

Okej, det finns många anledningar till att fira jul och rimma på julklappar. Man måste inte vara hardcorekristen. Men jag finner det fortfarande märkligt att icketroende snöar (haha!) in sig på julen.
Jag känner flera som föraktar religion och kristendomen men längtar till julen och alla saker att gotta sig i. Hur i jesu namn går det ihop?

Nu är det nära!

Lördag

08.45 Vaknar

08.46 Går upp

08.47 Hej toalett

08.48 Hej tidning

09.45 Chailatte på stan med mina coola credmänniskor

10.53 Tänker på Horace Engdahl i Svenska Akademin

11.28 Halkar i snön

12.58 Tänker att den där Bon Iver är sååå överskattad

14.05 Försöker hitta mig själv i Goa

17.35 Hemma igen

20.00 Dansbandskampen och popcorn

21.57 Tänker stora tankar i den lilla berg och dalbanan

Julpyntat värre

Kyrkor är vackra

Bästa fotografier 2008

Ikväll är det Hellacopters på Spotify och folköl som gäller. Snart årskifte och då ska det ju summeras överallt, även här som ni kanske märkt. Nu är det dags att ta fram lite bra fotografier under året. Såna bilder jag är extra nöjd med. Egoistiskt javisst, men det är väl det man har en blogg till?

God jul, för fasen

Musikåret 2008 enligt Cabinstreet

Det var året som Cabinstreet lämnade Cabinstreet. Men tog med sig namnet. 

Det var året man fick altan och gräsmatta. Kände sig som Svensson och tyckte det va ok. Lämnade det “vilda centrum” och fick lekande barn som en ljudmatta i bakgrunden. Det var året man var en lämnabortare. 

Men lyckligtvis så blir man snart en taemotare.

Musiken då? 

Jo tack. Det har varit ett bra musikår. bob hund tog bladet från munnen och gjorde bejublade återtåg och visade var det berömda skåpet ska stå. Dom meddelade också om en ny skiva nästa år. Kent släppte megastor box och maskinen tuggar på trots industrivarsel och global finnanskris. Jag har släppt diskussionen om att Kent inte är indie längre. Kom igen, dom är ju skitbra. Strunt i vad dom “är”. Jag sväljer allt. Jag har sålt min själ till ett bolag. 

Det hände något där på höstkanten. 

Mitt i lämnabortandet så kom det ett album som hjälpte mig igenom mörka kvällar i den nya, ensamma bostaden.

Musiken slog an en ton i mig. Ett vemod som jag tror, bokstavligt talat, bor här i Norden. Ett vemod med en sorg men också med en glädjefylld längtan.

Detektivbyrån är mitt soundtrack till höstan-08. 

En sån där instrumental skiva (Wermland) som man egentligen ska trötta på ganska snabbt. Men inte jag. Låtarna går om och om igen. Jag hittar nya djup hela tiden. Hjärnan koncentrerar sig mer på musiken när texten är borta. 

Bästa skivan år 2008 är helt enkelt Detektivbyrån med Wermland!

Men det finns också andra som gjort bra ifrån sig:

* Håkan levererade som vanligt. Lite halvfärdig skiva men med hjärtat på rätta stället.

* Doktor Kosmos är så där smarta, småmysiga och smårevoltiska. 

* Plura och Eldkvarn gör bra svensk rockmusik. Ulf Lundell, gå och lägg dig.

* Kleerup gjorde fin och smart dansmusik för många människors öron.

* Kristian Anttila får för lite uppmärksamhet. Han är bra på riktigt. 

* Pascal levererade gitarrmangel som får vem som helst att ramla bakåt.

* Likaså Hästpojken. Deras ostrukturerade skrammel funkar faktiskt. 

* The Soundtrack of our lives avlsutade året med ett finfint dubbelalbum. Deras egna White Album. Heja Ebbot. 

Och nu följer den obligatoriska års-bästa-skivan. Med skivomslag och allt! 

Jag och Gävle

Det är något med mig och Gävle. Det blir alltid knas här. Jag fryser. I Gävle.

SJ, din gamle rä(ö)v

Utsikt från mitt fönster. Dalarna ligger mörkt. Och bara tågets luttrade passagerare är vakna. Det gnisslar i tågkopplingen. Nästan hemtrevligt. Nästa Säter. Drag.

Dagens friss!

Det här med att raka sig är svårt.

Cabinstreet sportar

Ja det är faktiskt sant!

Reklam: radiodokumentär i kväll!

Ikväll begår jag premiär som radiodokumentärgörare. Slå på P4 vid 22.05 så får ni höra. det går också bra att podda och lyssna i efterhand. Läs mer om dokumentären här. Den handlar om Fridah - bloggaren som drömmer om storstan.

Ett personligt inlägg

För exakt två år sedan satt det två själar på ett prettokafé i Falun.
De pratade språk och va lite allmänt allmänbildade. Ett intellektuellt möte.

Men där, bland gårdagens dyra smörgåsar föddes ett lite frö som växer än idag. Och snart startar ett nytt kapitel i deras bok.

The Sambo Sessions heter det visst.

Grattis och välkommen hem så småningom älskling!

Sleepy gillar mig

Bloggläsaren med gott minne minns att jag träffade finkändisar häromdan.

På Sleepys blogg kan man läsa:

"Här fick jag alltså en hel kväll med polare, fulla radiomänniskor (som jag gillar väldigt mycket, både fylla och radiomänniskor alltså), kryssning utan det jobbiga uppvaknandet i en hytt. Det hela var helt enkelt som en dröm."

Tilläggas kan att jag inte var så full när jag pratade med Sleepy. Han var en trevlig prick, Patrik.

Deris och Astrid lägger ut texten

Det går bra nu för Deris och Astrid

Mycket för Lasse nuförtiden

Lasse Winnerbäck kommer ha fullt upp på årets upplaga av Peace and love-festivalen.

Han ska nämligen göra tre spelningar under festivalen, en akustisk, en med rockband och en med sitt stora band.

Men det finns en dold konsertagenda för Lars. 

Cabinstreet kan idag publicera hela Lars schema för festivalen:

LW spelar solo med akustisk gitarr och hans stora band tittar på medan rockbandet sitter i logen

LW drar gamla fräckisar som hans morfar lärt honom 

LW stämmer gitarren

LW kör estradpoesi i entoniga meningar om Hjärter Dam

LW gör en duett med Jussi Björling