Ingen a-kasse-pop
Så har popstaden Göteborg ännu en gång vaskat fram en bräcklig, manlig, popsångare. Joel Alme. Det står redan om honom på alla bloggar och i alla tidningar så varför ska jag strunta i honom på den här bloggen. Nä just det.
Det är familjen BD-Bad-cahs-Hästpojken som har ynglat av sig en soloartist. Jag har bara hört tre låtar med Joel Alme. Han låter lite som Weeping Willows fast med lite bräckligare röst, så där så att den kan gå sönder när som helst. Som att nästan tappa vasen som du inte får tappa. Sa jag att han härstammar från BD-Bad-cahs-Hästpojken? Men det som fastnar mest i mitt huvud är ett uttalande i dagens Svenska Dagbladet.
- Ja, det är väl ingen a-kasse-pop direkt. Jag har inte haft så stora problem och jag känner inte det där utanförskapet som många bygger på, utan jag tycker om bra melodier, säger Alme till tidningen. Skönt uttalande när man tröttnat på sm i självömkan.
Här är hans myspace
5 kommentarer:
Usch, jag har tröttnat bara av att läsa din blogg. Fy vad jag är trött på gnälliga pojkar med inåtvända fötter och för stort ego.
Åhå!
Är det Joel eller jag som har ett för stort ego :-) ?
Grejjen med en blog är ju att vara ganska ego och bara skriva om sånt man vill. Men ja; det är väldigt mansdominerat här på cabinstreet...
Jag menade indie-ego-killarna. Dig gillar jag ju!
Alltså, jag menade att jag tröttnat på musiken utan att ens höra den, bara av att läsa din beskrivning. Inte lessnat på dig min vän.
Ja förstår :-) Känner också så ibland. Man blir trött. Indietrött. Vilken tur att du inte lessnat på mig!
Skicka en kommentar