Det våras (höstas?) för finindie!

Hörröni indiekids!
Ibland räcker det inte med snygga indieprofiler som står och sjunger om den tid som gått och tar en skev ton och plankar Morrissey rakt av. Nej ibland så måste man bjuda örat på lite välproducerade, välljudande, välmående tongångar.

Vi snackar inte Toto och sånt där "bra-ljud-i-stereon-musik" utan vi snackar musik som inte har så mycket att göra med Håkan och hans kumpaner och släktingar. Rent musikaliskt. Håkan är visserligen bra, men i bland kan det vara bra med variation.

Jag har fastnat för Dungens senaste skiva "4". Den är svårlyssnad, det tar ett tag att komma in i musiken. Det är psykedeliskt och 70-talsmässigt och nästan lite jazzigt. En låt heter "Mina damer och fasaner", bara det liksom.
Köp skivan, ladda mp3-spelaren och gå ut och titta på höstlöven i solen och tada så har du en oslagbar musikupplevelse.

Jag har redan tjatat ihjäl er om Detektivbyrån. Också den här skivan är välproducerad och mixad. Konstigt att Detektivbyrån är kända inom indiekretsar, när dom gör sådan "ordentlig" musik.